”Vi trodde att vi hade råd att vänta – det hade vi inte”
Ett reportage om pengar, rör och de beslut som kostar mest att skjuta upp
Styrelseordföranden i en bostadsrättsförening i Stockholm sitter med en kalkyl framför sig som hon helst inte hade velat räkna på. Det är en jämförelse mellan vad stamsaneringen hade kostat 2019, när den första inspektionsrapporten kom, och vad den kostade 2023, när en vattenskada i en av föreningens lägenheter tvingade fram ett akutbeslut.
Skillnaden är 1,4 miljoner kronor.
”Vi visste om det,” säger hon. ”Det stod i rapporten. Teknikerna sa att vi hade kanske tre till fem år på oss. Vi sa att vi skulle titta på det nästa år. Och nästa år. Och sedan hände det.”
Det som hände var att ett gjutjärnsrör från 1967 till slut gav vika vid en svag punkt som inspektionen identifierat fyra år tidigare. Vattnet som läckte ut hann ta sig in i tre lägenheter under ett veckoslut innan det upptäcktes. Sanering. Rivning. Återuppbyggnad. Och sedan, ändå, stamsaneringen som hade behövts oavsett.
”Hade vi gjort det 2019 hade vi sluppit vattenskadan helt,” säger hon. ”Och vi hade sluppit de fyra år av ränta på lån som vi tog för att klara akutinsatsen. Och vi hade sluppit de arga samtal från de tre drabbade lägenheterna.”
Hon pausar.
”Det lönade sig inte att vänta.”
Kalkylen ingen gör – men borde
Det finns en ekonomisk logik i reliningsbeslut som är märkligt frånvarande i de flesta styrelserum och hos de flesta husägare som står inför frågan. Det beror delvis på att kostnaden för att agera är synlig och konkret – en offert med ett tydligt krontal – medan kostnaden för att avvakta är diffus och hypotetisk. Kanske går det bra ytterligare fem år. Kanske tio. Kanske händer ingenting.
Men ”kanske ingenting händer” är inte en ekonomisk kalkyl. Det är en gissning.
RM Relining, som arbetar med stamrenoveringar och relining för bostadsfastigheter, möter regelbundet fastighetsägare och styrelser som gjort den typen av passivt beslut under år och ibland decennier. Mötet sker nästan alltid i ett av två sammanhang: antingen inför en planerad insats, eller i kölvattnet av en akut skada. Kostnadsbilden i de två scenariorna är sällan ens i närheten av jämförbara.
”En planerad stamsanering är ett projekt du kontrollerar,” förklarar en av RM Relings projektledare. ”Du väljer tidpunkt, du upphandlar i lugn och ro, du kommunicerar med de boende i god tid. En akut insats är ingenting av det. Du betalar för prioritet. Du betalar för hastighet. Och du betalar för de följdskador som uppstod under den tid du inte agerade.”
Vad en stamsanering faktiskt kostar – och vad den jämförs med
Priset för en relining i ett flerbostadshus varierar med fastighetens storlek, rörsystemets komplexitet och hur mycket förberedande arbete som krävs. Som riktmärke landar en fullständig stamrelinering i ett normalt flerbostadshus med tio till tjugo lägenheter på mellan 500 000 och 1,5 miljoner kronor beroende på förutsättningarna.
Det är ett belopp som ser stort ut i isolation. Det ser annorlunda ut ställt mot alternativen.
Ett fullständigt rörbyte i samma fastighet – med uppbrytning av bjälklag och golv, rivning av badrumskonstruktioner, nyinstallation och återställning – kostar i regel det dubbla till tredubbla. Och det är direktkostnaden. Till den tillkommer indirekta kostnader: hyresreduktioner för boende som inte kan använda badrum och kök under byggtiden, kostnader för evakuering om projektet är av den omfattningen, och den goodwillkostnad som uppstår när boende upplever månader av byggstök i sin vardag.
En vattenskada i en lägenhet kostar, beroende på omfattning, mellan 50 000 och 500 000 kronor att sanera och återställa. Om skadan beror på ett eftersatt rörsystem och försäkringsbolaget bedömer att fastighetsägaren borde ha vidtagit åtgärder tidigare, kan ersättningen reduceras eller utebli. Det är inte en teoretisk risk – det är ett scenario som upprepas i försäkringstvister varje år.
Egnahemsägaren och diskhon som inte rinner
Erik bor i ett 1960-talshus som han köpte för tolv år sedan. Han visste att rören var gamla när han köpte det – besiktningsmannen …
